Jaa idag förbannar jag mannen som fick mej att lämna min älskade marklägenhet som jag kämpade i så många år för att få flytta in i .... Just idag hade jag säkert skurat trädgårdsmöblerna o invigt som i solen med en god kopp kaffe. Jag hade nog putsat mina fönster, de där som jag tyckte så mycket om med spröjs eller va de heter. Såna hade jag alltid velat ha.
Jag hade kanske tagit fram grillen o lagt på en god köttbit o Selma hade sprungtit ute överlycklig på gräsmattan o njutit av vårsolen. Rabatterna hade fått sej en upprensning o jag hade börjat planera för planteringen. Drömt om vackra blomor o säkert hade små små knoppar synts till...
Ja idag förbannar jag... Hur kunde jag vara så dum, att jag gav upp allt för en man som inte ville ha mej :(
Men men man får se det positivt. Jag sparar tusenlappar på att bo i min halvrisiga tvåa, som jag dock trivs het ok i. Jag kommer att vara mer social o leta mej hem till folk som säkert gärna lånar ut en hörna av sin grill till min köttbit. Jag kommer att tillbringa mer tid vid sjö o hav. Och jag slipper skotta snö på vintern...
Men ändå... blir lite sur när jag sitter på balkongen o känner doften av grillad mat, hör barns glada skratt när de hoppar på sina studsmattor o när jag ser människor som står o påtar i sina trädgårdar.
Lite bitterhet känner jag allt, men de e bara o kämpa på.. någon gång i framtiden ska jag ha en rabatt igen!!!
Ha nu en underbar allihopa! Puss & Kram
Du kommer säkert att få uppleva det igen med eller utan man. Just då kändes det bra för dig. Men det är klart att man blir bitter, han kunde tänkt ut detta innan, kan man tänka. Många kramar Anna-Carin
SvaraRadera